The freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) is threatened throughout its range. There has been a substantial decline of the species and one major reason is habitat degradation. We investigated how the substrate composition of the bottom floor affects the regeneration of the mussel by analyzing data from the Västerbotten County Board?s inventory of the freshwater pearl mussel. The results implied that fine material such as fine sediment and sand might be detrimental to regeneration whereas gravel and boulders and in particular stone seem to be beneficial.

The freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera is an endangered species. To survive, the young mussels demand a fairly coarse bottom material containing an appropriate quantity of organic substrate to survive without suffocating. In order to estimate if a bottom is suitable for juvenile mussels, samples of the sediment are needed. To obtain samples a sampling device called the Mulv collector has been developed within this project. Bottom samples were collected from 18 stations in 4 south Swedish streams, Vramsån, Kling-storpsbäcken, Brönnestadsån and Bräkneån.

Flervärdsparasiter är kända för att påverka en rad egenskaper såsom morfologi, fysiologi och beteende hos sin värd. Envärdsparasiter såsom flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) lever som larver inkapslade i gälarna på öring (Salmo trutta), men påverkar troligtvis inte sin värd i samma utsträckning som flervärdsparasiter. Detta eftersom de är beroende av värdens överlevnad. Dock har negativa effekterna av envärdsparasiter observerats, såsom minskad framgång i aktiviteter till exempel födosök, aggressiv konkurrens, uppvakning och ungvård. En minskad framgång i födosök kan komma att påverka värdens tillväxt och därmed överlevnad.I denna studie undersöktes påverkan av flodpärlmusslans larver på öringars tillväxt, konditionsfaktor, och rörelsemönster.

Öringens gälar (Salmo trutta) fungerar inte bara som ett andningssystem för fisken utan också som ett fastsättningsställe för flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) parasitiska larver. Larverna kallas glochidielarver och när de släpps ifrån modermusslan måste de hitta sin värd relativt snabbt för att inte dö. Om de lyckas hitta sig en öring så fäster de sig på fiskens gälar där de sedan kapslas in av fiskens epitelceller. Glochidielarverna lever sedan där i ca 3-10 månader främst beroende på temperaturen. Eftersom mussellarven är en parasit tar den sin näring och energi ifrån värdfisken.I denna studie undersöktes skillnader mellan låginfekterade och höginfekterade odlade öringar (+0, medelvikt 1,77g +/- 0,11) och hur deras beteende skilde sig åt när det gäller rörlighet och antal fångade byten.

Parasiter kan påverka sina värdar på många olika sätt. Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera L.) glochidielarver lever inkapslade som parasiter på gälarna hos öring (Salmo trutta L.) i flera månader innan de blir frilevande. Genom experiment i ett strömakvarium har denna studie undersökt hypoteserna att öring med inkapslade gälparasiter tar färre byten, och simmar kortare avstånd när de födosöker än öring utan gälparasiter. Resultaten visade att infekterad öring tog signifikant färre byten/minut än oinfekterad öring både i början och i slutet av en födosöksperiod under vilken individerna konfronterades med tvåhundra poteniella byten. Vilket visar att infekterad öring har en lägre furageringshastighet är oinfekterad öring. Däremot påvisades ingen skillnad mellan öring med och utan parasiter med avseende på antal byten tagna i förhållande till avstånd från bytet.  Den lägre furageringshastigheten som påvisades hos de infekterade öringarna tyder på att infektion av flodpärlmusslans larver kan ha negativa effekter på fiskarnas tillväxt, och därmed överlevnad.

Flodpärlmusslan är en art som håller på att utrotas och idag finns endast hållbara populationer med en aktiv rekrytering i mindre än 50 rinnande vatten som ligger i Kanada, nordvästra Ryssland och nordöstra Skandinavien. I Skagersholmsån finns det en population på 4000 äldre individer och ingen föryngring har kunnat påvisas. I samarbete mellan länsstyrelsen i Örebro län och Laxå kommun har åtgärder satts in för att återskapa den livsmiljö flodpärlmusslan behöver för att de juvenila musslorna ska överleva och ge en föryngring i populationen. Vandringshinder som är det största hotet för flodpärlmusslan ska rensas bort ner till utloppet i Skagern. Bortser man från vattenhindren är vattenkvalitén en andra avgörande faktor.

The aim of this present study was to determine and evaluate whether the presence of brooktrout (Salvelinus fontinalis) and sediment load may be a threat against the reproduction anddistribution of freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) in a creek located innorthern Sweden. Freshwater pearl mussel is an endangered species and is dependent ofbrown trout (Salmo trutta) to reproduce. Therefore there are concerns of indirect effects onthe population of pearl mussel by competition between brown trout and brook trout. Ditchesfrom a nearby gravel road have been fixed to lower the sediment load into the creek. I tried toevaluate this action plan.

Parasiter kan påverka sina värdar på många olika sätt. Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera L.) glochidielarver lever inkapslade som parasiter på gälarna hos öring (Salmo trutta L.) i flera månader innan de blir frilevande. Genom experiment i ett strömakvarium har denna studie undersökt hypoteserna att öring med inkapslade gälparasiter tar färre byten, och simmar kortare avstånd när de födosöker än öring utan gälparasiter. Resultaten visade att infekterad öring tog signifikant färre byten/minut än oinfekterad öring både i början och i slutet av en födosöksperiod under vilken individerna konfronterades med tvåhundra poteniella byten. Vilket visar att infekterad öring har en lägre furageringshastighet är oinfekterad öring. Däremot påvisades ingen skillnad mellan öring med och utan parasiter med avseende på antal byten tagna i förhållande till avstånd från bytet.  Den lägre furageringshastigheten som påvisades hos de infekterade öringarna tyder på att infektion av flodpärlmusslans larver kan ha negativa effekter på fiskarnas tillväxt, och därmed överlevnad.

Freshwater environments are threatened worldwide, of which many of the species associatedwith freshwater. In 2014, 243 freshwater mussels were on the international Red List. One ofthem is the freshwater pearl mussel, Margaritifera margaritifera, which because of itscomplex life cycle can be counted as an indicator of whether a stream is worth protecting. It's since the early 1900's in decline throughout their range. Sweden is counted as a core area which is why we have not only a national but an international responsibility to conserve the species.

Storvuxna musslor i sötvatten (stormusslor) kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagång i såväl Sverige som hela världen. Tidigare undersökningar i Sverige och andra delar av världen visar på en kraftig tillbakagång och brist på en fungerande föryngring hos arterna flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus). I tidigare undersökningar i Sverige har fokus främst varit att försöka kartera arternas förekomst och utbredning, men inte dess föryngring. Syftet med denna studie är att undersöka föryngringen av samtliga arter stormusslor i vattensystemen Tidan, Lidan och Mariedalsån i Västra Götalands län. Sju lokaler valdes selektivt ut för att representera några av de bästa i de tre vattensystemen.

Common species of freshwater mussels may, like the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) have a drastic decline in number and there is several reasons, like sedimentation, a decline of host fishes, introduction of alien species, nutrition leakages from agriculture and pollutants of medic drugs and poison. Ann Gustavsson made in the year of 2007 a study over rejuventation of freshwater great mussels in nine watersystems and considered that the rejuventation within the populations were all along the line poor. This study orients from her work and points to determine if there is a connection between the poor juventation and pollution of nitrogen and phosphorous from industries and private sanitations. The study was performed with the software program ArcGIS9.2 to take out drainage areas for the concerned habitats and contact was made with the concerned authoritys. When it comes to supervision of private sanitations is it the countys and for industries is it the county administrative board.

Common species of freshwater mussels may, like the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) have a drastic decline in number and there is several reasons, like sedimentation, a decline of host fishes, introduction of alien species, nutrition leakages from agriculture and pollutants of medic drugs and poison. Ann Gustavsson made in the year of 2007 a study over rejuventation of freshwater great mussels in nine watersystems and considered that the rejuventation within the populations were all along the line poor. This study orients from her work and points to determine if there is a connection between the poor juventation and pollution of nitrogen and phosphorous from industries and private sanitations. The study was performed with the software program ArcGIS9.2 to take out drainage areas for the concerned habitats and contact was made with the concerned authoritys. When it comes to supervision of private sanitations is it the countys and for industries is it the county administrative board.

The freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) is a large freshwater mussel. Because of its sensitivity to human impact, such as eutrophication, acidification and alterations of hydromorphology, the species is considered as a robust indicator of stream water quality and biodiversity. Moreover, due to the species complex life cycle, including a larval stage on the gills of salmon and trout, and sensitivity of early life stages, regeneration is often used as an indicator. The freshwater pearl mussel is also used in the expert judgement of status classification of benthic invertebrates according to the European Water Framework Directive. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the freshwater pearl mussel as an indicator for Swedish streams. It was made with two types of association analyses.

Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten.Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län.

The Swedish forest have about 100 000 km of watercourses and it?s an important structure in Swedish landscapes and catchments. In some of the watercourses lives spieces like the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) and brown trout (Salmo trutta) which both are sensitive for inteference from the forestry. The new EU water framework directive has a goal that all surface water will have high or good ecological- and good chemical status at latest by the 22nd December of 2015. The study has been made in the catchment of Håltjärnsbäcken and it is from a national perspective one of the most valuable streams in Sweden and which also have been included in a LIFE-project. The catchment is situated within the Eco-park of Malingsbo-Kloten and managed by Sveaskog AB.